När arbetet med Veidekkes handbok för beställare påbörjades stötte vi snabbt på ett problem. Frågan är komplex och risken för missförstånd betydande. Om det överhuvudtaget ska vara möjligt att kravställa eller bedriva kontroller på ett korrekt sätt måste det alltså en översiktlig kartbild. Handboken inleds således med ett par kapitel som sorterar problembilden i olika kategorier och ett antal fördjupande faktarutor.
Först som sist, vi talar om olika typer av problem. En grundläggande infallsvinkel rör kopplingen till kriminalitet i civilrättslig mening. Då talar vi om huvudmän (ägare, styrelse eller nyckelpersoner) som använder företaget för brottsliga syften, för att tvätta pengar, dölja annan kriminalitet och som har tillgång till våldskapital. Alltså personer som kan vara mycket otrevliga att ha att göra med om det uppstår en tvist. Bakgrundskontroller kan göras via rättsdatabaser.
Seriösa företag vill också undvika leverantörer som har betalningsanmärkningar, svag soliditet och skatteskulder. Sådant signalerar brist på grundläggande ordning och reda och är lätt att fånga via CreditSafe eller andra ratingverktyg. Tillsammans med f-skatt och arbetsgivarregistrering ger finansiella nyckeltal en grundläggande bild av en leverantör.
Ett område som branschen, Byggföretagen, ID 06 och nu även bankerna har stort fokus på är ordningen på själva bygget, det vill säga att vi tillser att samtliga företag på projektet är föranmälda, att HEA-trädet är uppritat, att individerna är inskrivna, ID-handlingar och eventuellt arbetstillstånd är kontrollerat, att personlig skyddsutrustning är på plats och att in- och utloggningen hanteras korrekt. Tyvärr är det bara att konstatera byggsektorn på den här punkten fortfarande är långt efter den fasta industrin.
Ytterligare en annan typ av problem handlar om betalningar av skatter och sociala avgifter. Ett myndighetsansvar kanske man kan tycka men eftersom just detta problem har stark koppling till utländska yrkesarbetare är det nödvändigt att tillse att ”gubbarna” har samordningsnummer från dag 1. Vidare behöver man säkra att A 1-intygen är korrekta eller att man kan uppvisa svenskt socialförsäkringskort. ”Sund konkurrens” kräver att skatter och avgifter betalas.
Temat ”fackliga villkor” borde vara en icke-fråga i ett land som berömmer sig om att ha en särskild ”svensk” arbetsmarknadsmodell. Men nej, med koppling till den utländska arbetskraften är avvikelserna mer regel än undantag. Via jämförelser av data mellan olika källor kan man se att gubbarna är felaktigt lönevärderade (stark överrepresentation av 70- och 88-procentare), att de blir snuvade på ersättning helgarbete, övertid, arbetstidsförkortning, semesterersättning och i många fall till och med ackordsöverskottet. Dessutom bor de ofta undermåligt till höga hyror. Notera att så gott som samtliga företag som fuskar med lönerelaterade villkor har kollektivavtal. Den så kallade svenska modellen brottas alltså med betydande problem.
Till detta har vi olika typer av CSR-krav. Detta rör villkor och omständigheter vid produktionen av material och insatsvaror i den bakomliggande kedjan fram till bygget. Med EU:s nya redovisningskrav har fokus på dessa frågor ökat men fortsatt finns en rad utmaningar som behöver bemästras i form av validering i hela leveranskedjan.
Summa summarum. Vi talar om olika saker. Med en god sortering är det dock möjligt att bedriva ett effektivt kontrollarbete. Veidekkes nya handbok för beställare bidrar dessutom med 43 handfasta råd hur man kan ställa krav och följa upp att rådande villkor också efterlevs.
Lennart Weiss
lennart.weiss@veidekke.se
