Vi ställde tre frågor om klimatpåverkan i byggprojekt till vårt nätverk

Vi frågade 17 byggherrar och projektutvecklare om hur de jobbar med klimatfrågan i sina byggprojekt. Det korta svaret är att variationen är stor. Frågorna ställdes till medarbetare som jobbar i byggprojekten – vi ville ta pulsen hur arbetet med klimatfrågan bedrivs “på golvet” idag.
Vad tänker ni om att Boverket föreslår kravnivåer för klimatdeklarationer?

En majoritet anser att Boverkets krav inte är det som driver klimatarbetet framåt, och många beskriver också att de inte heller har insikt i vad kraven innebär, eller vad de kommer att innebära framåt. Det uttrycks hur man hanterar nuet, en utmaning i taget. Ingen vi pratar med utrycker att de känner en oro för att inte kunna uppnå de kommande kraven.

Många aktörer överlåter ansvaret till entreprenören för att göra en klimatdeklaration, med motivationen att detta är ett krav bland många andra som man som projektledare måste hantera. Men flera av de tillfrågade gör egna kalkyler tidigare i projekten för att ha en uppfattning om klimatavtrycket.

Hur arbetar ni med klimatkrav i era byggprojekt?

I merparten av byggprojekten, så kallade “vanliga” projekt som en respondent formulerar det, finns det i många fall inga klimatkrav som påverkar projekten.  – ”Finns det inga krav gör vi heller inte så mycket”, säger en projektledare. I projekten drivs generellt ingen egen agenda kopplat till klimatkraven, utan man hanterar de riktlinjer som finns på övergripande nivå.

Samtidigt berättas det om projekt med en högre klimatprofil där frågan har ett stort fokus. Finns då inte kunskapen i organisationen anlitas experter som hjälper till med både lösningar, kravställning och redovisning av data. 

En del av de tillfrågade företagen har interna, uttalade klimatmål som gör att projekten behöver välja lösningar därefter. Detta följs då också i större utsträckning upp och redovisas.

Vad tänker ni om framtiden och klimatfrågan?

Då man som organisation satt mål om klimatpåverkan är dessa ofta ambitiösa med syfte att väsentligt minska utsläppen, och i projekten ser man utmaningar med att nå och följa upp dem i det korta perspektivet. 

Många nämner att en viktig faktor för att nå målen är fortsatt utveckling av nya produkter och material som gör klimatpåverkan i byggprojekt mindre.

Några nämner också att det behövs bättre arbetssätt för att se över hur livslängder för material, återanvändning och återbruk utnyttjas.

Reflektioner

I praktiken har Boverkets krav haft begränsad betydelse för klimatpåverkan enligt dem vi pratar med. Men kraven kan ändå antas ha inverkan eftersom det har satt fokus på frågan och gör det tvingande att ta fram data och beräkna klimatpåverkan i alla byggprojekt. Detta bygger långsiktig kunskap.

Också de företag som har god kunskap i klimatfrågan anser att de har arbete kvar att göra med att implementera arbetssätt i byggprojekten. Kravställning, uppföljning och val av lösningar där systematiska avvägningar görs mellan kostnad och klimat är områden som de tillfrågade säger att de behöver utveckla.

Byggherrarna är avgörande för omställningen till lägre klimatpåverkan. Genom att ställa krav i projekten, långsiktigt bygga kunskap och samverka skapas förutsättningar för en omställning. 

Idag är det tekniskt möjligt att bygga med ett mycket lägre klimatavtryck än vad som görs i många projekt. Men det beställs inte. Det har säkert många orsaker, men för att kunna ställa krav behöver man känna till vad som är möjligt.

Läs mer:

Bokverket – Gränsvärde för byggnaders klimatpåverkan och en utökad klimatdeklaration

Kommentar om Boverkets kommande kravnivåer – Sista spiken i kistan för Sveriges 1,5 graders mål?

Färdplan för fossilfri konkurrenskraft: Bygg och anläggningssektorn


Linus Malmgren


Linus Malmgren
linus.malmgren@coreco.se
079 – 102 77 47