linkedin tracking

Investeringsbeslut kräver mer framtidstro än investeringsbudget

Generellt har investeringsbeslut i bygg- och fastighetssektorn kunnat fattas med relativt god förutsägbarhet. Marknaden har rört sig i cykler, men spelreglerna har varit kända och investeringsbudgeterna har kunnat optimeras med rimlig precision. Men så klart med återkommande sättningar som under början på 90-talet och under finanskrisen i slutet på 00-talet. Jag upplever dock att vi idag befinner vi oss i en annan situation. Omvärlden påverkar inte bara villkoren för projekten. Den påverkar själva viljan att investera eftersom allt är osäkert, hela tiden.

Ränteläget, energipriser, geopolitisk osäkerhet och politiska reformer har tillsammans skapat ett landskap där många investerare och organisationer tvekar. I vissa fall är det rationellt. I andra fall riskerar tvekan, eller obeslutsamheten, att bli en strategi i sig. Att skjuta beslut framför sig kan framstå som ansvarsfullt, men innebär också ett risktagande. När investeringar uteblir påverkas kompetensförsörjning, leverantörsled och i förlängningen Sveriges långsiktiga konkurrenskraft. Detta gäller både nyproduktion och de så viktiga underhållsinvesteringarna.

Jag möter beställare som ställer allt fler frågor inför varje projekt. Det är sunt. Samtidigt ser vi hur behovet av struktur och prioritering har blivit viktigare. Det handlar inte om att stoppa investeringar, utan om att göra dem mer genomtänkta. Scenarioanalyser, successiva beslutspunkter och tydlig styrning av projektportföljen blir centrala verktyg. De organisationer som har förmåga att både bromsa och accelerera beroende på marknadens signaler skapar ofta ett försprång. Men vi vet också hur oerhört långa besluts-, tillstånds- och byggprocesser vi har att förhålla oss till i vår bransch. Jag har helt enkelt stor respekt för alla som skall fatta dessa viktiga investeringsbeslut. 

Det finns också en annan dimension, när osäkerheten är som störst blir framtidstro en strategisk resurs. Historiskt har många kloka investeringarna gjorts i perioder då omvärlden varit svårtolkad. Skillnaden ligger i förmågan att förstå riskerna och samtidigt våga agera. Att helt invänta stabilitet är sällan ett alternativ i en bransch där projekten sträcker sig över decennier, från planprocess till slutbesiktning.

Investeringsbeslut handlar mindre om att hitta den perfekta investeringsbudgeten och mer om att skapa robusta förutsättningar för genomförande. Den organisation som lyckas kombinera affärsmässig disciplin med strategiskt mod kan fortsätta utvecklas även när konjunkturen hackar.

I tider med lägre investeringsvilja finns det störst möjlighet att realisera sina projekt med rätt kompetenser och till rätt projektbudget.