Skuldkvoten är ett vilseledande mått
En av rapportens mest centrala slutsatser är att myndigheters ensidiga fokus på skuldkvoten är problematiskt. Att skulderna ökat är visserligen korrekt, men när tillgångarna vuxit ännu snabbare ger det en missvisande bild. Hushållens nettoförmögenhet har ökat stadigt i över 40 år och soliditeten är idag hög. Hela 83 procent av hushållens tillgångar är finansierade med eget kapital.
Reella risker? Inte enligt datan
Rapporten analyserar tre typiska riskscenarier: låg soliditet, för höga skuldbetalningar i relation till inkomsten och bolånefinansierad överkonsumtion. I samtliga fall visar data på låg risk. De allra flesta hushåll har små eller måttliga lån, och endast 6,6 procent har ränteutgifter över 16 procent av inkomsten vid en ränta på över fyra procent.
Kostnaderna av reglering underskattas
Utöver att riskerna överdrivs visar rapporten att dagens kreditregler sannolikt har stora samhällsekonomiska kostnader. Förstagångsköpare stängs ute, bostadsbyggandet minskar och förmögenhetsklyftor riskerar att växa när kapitalstarka hushåll får övertag på marknaden. Välfärdsförlusterna för hushållen kan inte ignoreras.
Debatten behöver nyanser
Det är dags att uppdatera förståelsen för hushållens ekonomi. Rapporten visar att tillgångarna, inte bara skulderna, måste vägas in i analysen. Myndigheters kommunikativa förenklingar riskerar att leda till felriktad politik som försvagar snarare än stärker samhällsekonomin.
Givetvis måste vi ha respekt för att vissa hushåll kan komma i kläm. Men det är få och långt ifrån inte systemhotande.
Läs rapporten i sin helhet här.
Rapporten är skriven av Evidens på uppdrag av Bostadspolitik.se, med analys av Ted Lindqvist.
Samuel Lindén
samuel.linden@coreco.se
0705-14 42 88
